Vacker som en dag
Då tanten varit smått orolig för min förmåga att kunna uppföra mig bland folk och fä (märkligt, jag uppför ju mig alltid- på ett eller annat sätt) så har hon släpat med mig på flera tillställningar. Jag brukar tex träna med mina vänner på tisdagar. Vi träffas och gör små fåniga övningar som att stå stilla och att promenera runt i en cirkel, allt samtidigt som tanken är att vi ska hålla ögonen på våra mattar/hussar. Som om jag vore rädd att tappa bort tanten. Det är en omöjlighet eftersom hon hänger efter mig vartän jag går.
Som ett slags första eldprov var vi i början av sommaren på en liten utställning på ett ställe som heter Kalix. Jag var glad och sprallig bland alla spännande lukter, men när jag väl hade chansen att få vara i centrum för allas beundrande blickar så såg jag till att röra mig fint och visa upp mig från min bästa sida. Det resulterade i ett sk BIR och jag fick en rosett. Tanten var stolt.
Vi var senare på en liten resa bara för att som det heter "miljöträna" på en stor utställning. Eftersom tanten inbillade sig att jag skulle vara sjövild och lättstressad så hade hon inte anmält mig till tävlingen. Med stor säkerhet hade jag fått pris om jag tävlat eftersom jag under hela helgen uppförde mig änglalikt och fick en massa beundrare. Här började tantens vänner att bete sig underligt så vi träffade nya vänner istället vilket var mycket trevligt.
Så var det dags på riktigt. Den 4 juli var en bra dag. Med nyfunna vänner (tanten gav de gamla en ny chans att umgås, vilken de oartigt avböjde) så deltog jag med liv och lust på internationell utställning. Inte ens tantens nervösa kedjerökande precis innan vi skulle in kunde stoppa mig från att glänsa i ringen. Jag gjorde det mesta jobbet själv och domaren älskade mig. Hon berömde min skönhet, kallade mig "mycket snygg" upprepade gånger. Jag vann hela 6 rosetter och två fina pokaler. Det enda som oroade mig var att tanten skulle få hjärtinfarkt av gläjden. Det gick så bra att jag fick tävla i stora ringen mot alla de andra bästa i terriergruppen. Trots sura miner, himlande ögon, pekande och viskande bakom min rygg av de gamla sk vännerna så visade jag stolt upp mig. Jag var den fjärde snyggaste av ett par hundra terriers enligt domaren. Även om jag vet att egentligen var jag snyggast av alla hundar på området så var det en bra dag.
Här är mina utmärkelser från dagen och kritik:
1:a pris
CK
CERT
CACIB
BIR
BIG 4:a.
Utmärkt. Välutvecklad maskulin hane med fina proportioner. Vacker överlinje, mycket bra huvud och uttryck, utmärkt kropp, välvinklad, fina tassar, bra svans, utmärkt front, härligt temperament och fina rörelser. Dessutom sa domaren att jag hade bra bett och vackra öron, men detta kom inte med i protokollet.
Nedan följer en liten bildserie på mig från den stora dagen och om ni kikar riktigt nära så ser ni intressanta saker även bakom mig ;)
Lev fullt ut vänner!
Pinsamheter och skadeglädje
Förra veckan var jag lite konvalescent efter en fontän-rännskits episod (hade testat snus för första gången), så då var det vila och diet som gällde. Nu när jag är mitt sanna energiska jag igen och käkar vanlig mat så verkar tanten ha tanten blivtit nån slags motoionsguru tydligen. Just ikväll fick hon för sig att det var dags för riktig motion. Vi traskade glatt iväg och jag försökte ignorera att tanten uppträdde som värsta powerwalk-wannabeen *pinsamhetsvarning* när vi styrde kosan mot skogspartiet i närheten av vårt hood. Kändes till att börja med som en helt vanlig "nu ska vi öva på att gå fint och ha kontakt med tanten-promenad". Jag misstänkte att nåt var i görningen då tanten hade tagit på sig sitt löjliga midjebälte/midjeväska och proppat det fullt med attiraljer. Väl inne i skogen skrattade jag inombords där jag glatt skuttade omkring; tanten hade haft sinnesnärvaro att sätta på mig myggmedel men missat sig själv! Hahaha, jag som är ung och vigulant hade inga som helst tempoproblem, medans tanten fick sig ett ordentligt pass. Tanten flåsade och svor om vartannat allt medan hon småsprang och kedjerökte "för att hålla bort myggen" som det så vackert heter. Jojo, inte fan blir kondisen bättre av att du kedjeröker i motionsspåret...
Ute ur skogen var allt frid och fröjd ända tills dåren fick syn på nån kulle där hon hade den urdåliga smaken att offentligt springa uppför och nerför tillsammans med mig. Jag försökte hitta på annat så hon skulle sluta skämma ut oss, men ack min stora last i livet; mat. Hon hade preparerat med mat i sitt löjliga midjebälte! Nåja, mest för att få slut på hennes hurtiga tjoande så sprang jag med ett par vändor innan hon var utpumpad så vi kunde gå hem till kvällsmaten...
Funderar på vad för idiotier morrondagen må uppbriga i min värld?
Lev fullt ut vänner!
En tidigare pinsamhetsepisod- jag med ryggsäck som plaskade i takt med trav under promenaden. Känns onödigt att måsta påpeka att tanten SÅKLART hade matchande midjebälte/midjeväska... För övrigt vid det tillfället jag testade snus, vem vill inte ta droger när man måste bli utskämd på det här sättet?
Hur hamnade jag här och vem är galna tanten?
Det hela började med att min älskade E inte längre hade möjlighet att fotrsätta ta hand om mig. Hon var en underbar matte som älskar mig mycket. Just av kärlek och omtanke valde hon att söka efter ett nytt hem till mig, hos någon som kunde ge mig mer tid och lika mycket kärlek som hon hade gett.
En galen tant vid namn Sofia från en plats någonstans vid världens ände såg E's rop om nytt hem till mig. Jag misstänker att hon måste ha varit rätt så desperat. Jag vet att hon letat länge efter någon som mig. Å andra sidan så är jag ju underbart unik så jag förstår att hon inte hittade någon i första taget.
Den galna tanten hoppade in i sin lilla bil och reste lång lång väg bara för att träffa mig. Hon hade sett bilder på mig och E hade visst skvallrat en massa om vem jag var och mina små tokigheter. Jag tycker det var en orättvis blind-date då jag inte visste ett smack om tanten.
Jag bestämde mig redan då jag fick vänta på henne hela långa dagen innan hon behagade dyka upp vid 23-snåret att "här ska inte nån skum tant från urskogen komma och ta för givet att jag gillar henne och kommer att vara nån slags undersåte".
Sagt och gjort, hon dök upp och jag började med att lära känna henne genom att kärvänligt försöka sätta på hennes ben. Hon verkade inte uppskatta min flirt så hon försökte lätt desperat få mig att sluta. Då blev jag lite lätt imponerad av henne- NOT. Istället tänkte jag "skam den som ger sig". Såg därför till att bitas så fort jag kom åt. Jag kände att hon så smått började surna till men vilken fegis hon verkade vara. Ögontjänare verkade dessutom; för då matte E var bredvid vågade tanten knappt säga till på skarpen. Hon gjorde några, enligt mig mycket lama, försök att stoppa mig och sätta mig på plats. Jag svarade glatt med en riktig språngmarch runt i lägenheten.
Morgonen efteråt började jag så smått fatta tycke för tanten då hon visade sig vara en bestämd dam som vägrade låta mig få min vilja fram. Hur jag än juckade och bet och gapade så vägrade tanten ge sig. Märkligt... Jag började så smått ana att vi nog var rätt lika. Passade på att kissa en gång i hennes säng också bara för att se vad som hände. Det var inte så kul i verkligheten som det varit i tanken. Både E och tanten blev arga på mig och jag fick gå en extra promenad. Någon gång under kvällen började en lätt tvångstanke i min hjärna: "tänk om tanten är just MIN bitch och jag gör bort mig så hon åker utan mig" Först brydde jag mig inte om den särskilt mycket...
Efter en natts sömn med tvångstanken malande i min hjärna så insåg jag att det var fara och färde. Det började gå upp för mig att om tanten drar norrut utan mig så kommer hon inte tillbaka och vem fan vet vilken idiot som dyker upp istället?! Bäst att ändra sin approach. Vi tog några promender på egen hand och jag såg till att uppföra mig snyggt och hålla mig nära tanten. Vi var en svång till doktorn- en mycket beklämmande upplevelse då det fanns så många trevliga personer där som bergis hade velat bli mina bästa vänner bara jag fått mingla fritt. Tyvärr så var tanten bestämd om att mingel får bara ske på hennes villkor. Jag grät några krokodiltårar och ropade på mamma, men hon veknade inte. Då insåg jag att det var hon och jag. Vi var lika.
På kvällen började vår första resa tillsammans, resan hem...
Lev fullt ut vänner!
Välkommen till min värld!
